18 september 2011

Spännande morgon......

Steg upp vid fyra tiden och fixade matsäck och sedan iväg för att möta höstsolen i dimman, - 4 grader kallt. Det spännande momentet i historian hände när jag kom hem och skulle snabbkika på bilderna innan jag laddade över dom på datorn. Jag höll på att få hjärtstillestånd....7 bilder ????
Som jag jobbat och testat i flera timmar.....jag hade säkert tagit en 200 bilder, jag fattade ingenting!
Deppig och förbannad satte jag mig ner och laddade över bilderna.........mungiporna åkte upp, alla bilderna var där. Vad som hänt vet jag inte, jag hade väl kommit åt något reglage som "gömde" bilderna....fattar ingenting. I alla fall, här är några av bilderna.....




9 kommentarer:

  1. Tusen takk for en vidunderlig morgenstund. Nydelige bilder.

    SvaraRadera
  2. Underbar morgon och underbara bilder!
    Skriver som Hilda tack för en underbar upplevelse :)
    Ha en fin höst
    Halina

    SvaraRadera
  3. Fina bilder.Sista bilden är underbar. otur med kameraproblemet! Teknik du vet:)

    SvaraRadera
  4. Såååå vackert
    Det är bara att sitta och njuta och scrolla upp och ner hur många gånger som helst. Du är fantastisk.
    Kramizzzzzz

    SvaraRadera
  5. Fantastiskt fina bilder - så njutbara...! Önskar att jag var lika morgonpigg!
    Det är ju ofta tidiga morgnar och sena kvällar de vackraste motiven dyker upp...

    SvaraRadera
  6. Vilken fantastisk morgon du haft Gunilla! Det är värt att kliva upp tidigt. For mot Brändön i går kväll och det var ett magiskt ljus som speglade sig i sjön. Vi såg till och med ett norrsken. Gissa vart kameran var? INTE i bilen. När ska jag lära mig?

    SvaraRadera
  7. Oj du, vilken morgon, förstår att du nästan fick hjärtsnörp...tur att bilderna fanns kvar...dom är Underbara!
    Norrbotten=Fantastiskt

    SvaraRadera
  8. Tjena Falkkvinnan! Dimma är alltid trevligt och utmanande. Jag gillar speciellt den sista bilden i denna serie :) / Claes

    SvaraRadera
  9. Oj vad härligt det låter med att kliva upp tidig, möta morgondimman och morgonljuset... Synd att vi bor så långt bort från varann, jag hade gärna följt dig nån gång! Eller förresten, långt och långt, med våra mått mätt är det ju faktiskt nästan granngårds! :-)

    SvaraRadera